Begreppet Mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter är idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att använda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta är dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad på konsumentinriktade tjänster, och ofta förbises de verkliga användningsområdena för Mobil kommunikation. Det är viktigt att komma ihåg att det är inom vissa yrkesgrupper som Mobil kommunikation kan vara riktigt användbart. Med denna uppsats vill vi visa att fältarbetande personal är en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor användning av Mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik påverkar fältarbetarnas informationshantering.

Titel: Den prokrastinerande kameleonten ? Mobil kommunikation på mottagarens villkor Författare: Daniél Mörtsell & Petter Nyberg Uppdragsgivare: Start Communication Kurs: MK 1500 Termin: VT13 Handledare: Marie Grusell Antal7ord:716 4457Syfte: Att undersöka kommunikation i mobila enheter med fokus på applikationerMetod: Kvalitativ textanalys, kvalitativa intervjuer och observation Material: Rapporter och avhandlingar på området samt transkriberade intervjuer Huvudresultat: Att användaren formar användandet av applikationer efter egna förutsättningar och behov. Användaren/mottagaren agerar olika beroende på syfte med användandet och situation. Huvudsakliga användningsområden för mobilanvändande; kommunikation, prokrastinering och tidsfördriv..

Mobil datoranvändning är ett relativt nytt begrepp, men tekniken som sådan har funnits under en längre tid. I vårt arbete ringar vi in begreppet mobil datoranvändning och visar vad detta kan innebära. Alltför ofta fokuseras diskussionen om mobil datoranvändning kring den teknik som används och vilken utveckling som sker inom detta område. En viktig aspekt som man inte får glömma bort är vilken nytta organisationer kan ha av att använda denna teknik. Vi vill med vårt arbete visa hur mobila enheter och mobil datorkommunikation kan användas för att förbättra informationshanteringen för fältarbetande personal.

I denna uppsats behandlas synen på mobilitet och affärsnytta hos organisationer som använder mobila tjänster och produkter samt marknadsför dem. Detta har vi gjort genom att intervjua fem personer som är och varit verksamma inom IT-branschen under en längre tid. Undersökningen har visat att begreppet affärsnytta används som ett generellt begrepp som täcker över en rad olika aspekter och faktorer, samt visat på kontextens signifikans i frågan. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att affärsnyttan av mobil informationsteknologi uppkommer då den används som en möjliggörare..

En mobil kameraövervakningslösning är idealiskt att ha när tillfällig övervakning måste ske, på t.ex. Båtklubbar, Hamnar, Byggarbetsplatser, Inhägnade uppställningsplatser, Parkeringar, Event m.fl. Det som sker idag då dessa platser ska övervakas är att en fast mast ställs dit med hjälp av en lastbil med kran eller att kamerorna sätts upp på befintliga byggnader. I dagsläget finns ingen tillräckligt mobil helhetslösning för den här typen av övervakning i Sverige..

Projektet har gått ut på att utifrån en stationär rengöringsutrustning, för livsmedelsindustrin, ta fram en mobil enhet med samma funktioner som den stationära..

Konstruktion av mobil pressutrustning med tillhörande stans- och klippverktyg för demonstrationsändamål..

Konvergensen är ett starkt sätt att skapa ökat kundvärde på befintliga eller nya produkter och tjänster. Detta adderande värde för kunden sker huvudsakligen på två nivåer av konvergensen.: Tjänstekonvergensen, där man genom att erbjuda tjänster såväl fast som mobilt ökar tjänsens värde och på så sätt ger kunden ett ökat värde. Det ökade värdet av tjänsterna grundar sig i att de kommer att vara tillgängliga oberoende av terminaltyp och accessteknik. Affärskonvergens, vilket innebär att liknande funktioner i de båda affärsområdena fast- och Mobil kommunikation konvergerar och t.ex. gemensamma kunddatabaser växer fram.

Företag har sedan länge varit intresserade av mobil marknadsföring och då speciellt medplatsbaserade tjänster (Location Based Services ? LBS) som fokus. Ett stort hinder för denna nyamarknadföringskanal har då varit att hantera kundens acceptans till reklam i mobilen. Vårt syfteär att identifiera faktorer som visat sig vara kritiska och idag hanterbara för att uppnå en lyckadmobil marknadsföring. Den utförda empiriska studien pekar på att en stor del av befolkningenäger tillräckligt avancerade mobiler för att hantera en mer anpassad mobil marknadsföring.

SAMMANFATTNING: Reklam till mobiltelefonen har sedan ett par år tillbaka varit tekniskt möjligt att genomföra men det är ännu tveksamt om denna kanal för reklam kommer att accepteras av marknaden och bli ett naturligt redskap för kommunikation i framtiden. Företagen och tekniken säger ja till den här utvecklingen men frågan och problemet är om konsumenten är redo. Utredningens syfte är att sammanställa vägledande direktiv för sändaren av mobilreklam att följa vid kommunikation genom mobiltelefonen som kanal. Dessa ska utformas så att även mottagarens intressen ska gynnas.Intervjuer med konsumenter har utförts med syfte att ta reda på deras attityder till denna kanal och hur deras intressen uppfylls. Empirin består även av en intervju med en marknadschef på ett företag som har mobil marknadsföring som en del av sitt tjänsteutbud samt en medieanalytiker från SvD.

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till mobiltelefon. När mobiltelefonanvändaren använder mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

Syfte: Att ur ett intensivvårds- och röntgensjuksköterskeperspektivbeskriva och jämföra upplevelser och erfarenheter av att utföra CT-hjärna på enneurointensivvårdsavdelning. Metod: En deskriptiv intervjustudie medkvalitativ design användes, där åtta sjuksköterskor inom professionernaröntgen- och intensivvård deltog. Resultat:Intensivvårdssjuksköterskorna såg fram emot att apparaten skulle börja användaspå avdelningen, medan röntgensjuksköterskorna upplevde en frustration över attför lite tid och resurser avsatts för att kunna utföra undersökningen påavdelningen på ett bra sätt.  Intensivvårdssjuksköterskornaupplevde en tidsbesparing att kunna utföra undersökningen på avdelningen medanröntgensjuksköterskornas uppfattning var att man hann undersöka färre patientertotalt under samma tid. Resultatet visar också att sjuksköterskorna i bådagrupperna är medvetna om riskerna med intrahospitala transporter och ansermöjligheterna att utföra CT-hjärna på avdelningen som fördelaktigt förpatienten ur säkerhetssynpunkt.

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till mobiltelefon. När mobiltelefonanvändaren använder mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i Sverige. Det finns ett stort utbud av behandlingsmetoder och modeller som tjänar till att hjälpa och stötta alkoholberoende mot tillfrisknande. Dock saknas det ett lättillgängligt stöd via mobil teknik. Denna studie tjänar därför till att undersöka behovet av och möjligheter till ett mobilt stöd för alkoholberoende. Baserat på behovet som identifieras tjänar studien till att utveckla en mobil applikation som möter behovet. Projektet är ett designfall och arbetets designprocess har baserats på en målinriktad designmetod.

Rapportens studie jämför en distribuerad och mobil databasmiljö med avseende på frågehantering. Områden som fokuseras inom frågehantering är: dataorganisation och distribution, lokaliseringshantering, skalbarhet, frågekostnader samt frånkopplad operation. Rapportens slutsatser fastslår att grundläggande skillnader inte existerar mellan miljöerna med avseende på frågehantering, vilket ger till följd att formulerad problemhypotes verifieras..